The only for me

- Harry!!!! Det vet du redan det där om Emily, sa jag snabbt

- Vadå om Emily? Vad har hänt med Emily? frågade Niall

- Emily, det kanske är läge att du berättar, sa Harry

- Vad ska Emily berätta? frågade Lou

- Ja, Emily berätta nu för Niall!! Han vill nog veta, sa jag till Emily

- Jag är gravid! sa Emily tveksamt

- Var det inte Chlo som var gravid? Är du också gravid? sa Niall

- STOPP SLUTA, Chlo är du med barn? frågade Harry och tog tag i mig.

- Näää, jag är inte med barn, Harry, sa jag tillbaka

- Seriöst Chlo, du måste berätta, sa Lou

- Snälla jag kan klara det själv, sa jag och sprang ut

- Chlo vänta, gå inte!!! sa Emily

Jag sprang ner för trapporna, jag sprang så snabbt så jag ramlade. Jag ramlade på huvudet och gjorde en volt senare hamnade jag på magen. Harry gick ner för trapporna så fort han såg vad som hade hänt, han satte sig vid min sida i slutet av trappan där jag låg. Han försökte kontakta mig men jag svarade inte. Jag hörde han men kunde inte se han, allt var mörkt.

Harry hade gått i cirklar utanför mitt rum. Han väntade på att han skulle få gå in. Senare vaknad jag till och jag såg Harry komma in.

- Harry förlåt för allt, jag har sabbat hela nyår och allt. Jag orkar inte mer, sa jag

- Sluta det är inte ditt fel, vem som helst kan ramla i trappan, sa Harry och tog min hand

Doktorn kom in till rummet.

- Det har blivit ett missfall jag ber så mycket om det som hände och jag beklagar, men vi kan inte göra något åt det, sa doktorn

- Vänta va? missfall? så du menar att hon är gravid? frågade Harry

- Ja, barnet var 10 veckor innan det blev missfall. När Chlo ramlade ner för trappan så skadade barnet sig. Jag lämnar er ifred. Men gör inget så att du blir ansträngande det kan bli mycket farligt då, sa doktorn

- Harry jag kan förklara, sa jag och började gråta

- Ja förklara tack, du hade inte tänkt berätta det tidigare!! skrek Harry till mig

- Jag ska förklara med bli inte så arg, jag visste inte hur jag skulle berätta det, sa jag medan jag tog Harrys hand

Jag visste inte vad jag skulle göra, jag kände att jag började kännas konstigt och jag fick tyngre att andas. Bredvid min säng såg man mitt EKG. Det hördes ett långt pip. Jag släppte genast taget om Harry. Harry ropade så högt han kunde på hjälp. Många läkare kom in i rummet. Harry backade. Dom lade defibrulator och gav mig elchockar på bröstet för att återuppliva mig. Dom tog senare fram en spruta för att lindra mina smärtningar som jag kommer att få när jag vaknar. När Harry såg sprutan med vätska i så svimmade han.

När vi kom hem så kom Lou fram till mig och gav mig en lång kram, jag släppte tagen om Lou och gick raka

vägen upp till rummet. Efter några minuter kom Lou in på rummet.

- Mår du bra? frågade Louis

- Nej, jag mår skit, jag skulle berättat att jag var gravid från första början, men det blev ändå missfall. Jag behöver nog vila, det sa läkarn, Lou tack för att du har varit en vän för mig, det har betytt mycket för, sa jag till Lou

Jag lade mig i sängen och Lou lade sig bredvid.

- Så du har berättat det, hur tog han det? frågade Lou

- Han tog det inte bra, seriöst jag tror det är över mellan oss en gång för alla, jag förstör allt bara, han vill bara vara snäll och en gullig pojkvän, och jag förstör ALLT! sa jag

- Nej det var inte ditt fel att du blev gravid, du var bara rädd hur han skulle reagera, det förstår jag, sa Lou och lade sin hand runt om mig.

- Lou, jag älskar dig..........