The only For Me - Kapitel 12
Jag gav Harry en puss och tackade honom för 2 underbara veckor med han. Jag gick till hallen och tog på mig skorna. Jag gav Lou en stor kram.
- Kommer sakna er bägge otroligt mycket, hälsa killarna från mig. - Ja, det ska vi göra, sa Lou Harry följde med mig ut till porten.
Han kramade mig igen och vi kysstes. Jag gick ut på gatan, mina ögon började fyllas med vatten och jag fällde en tår. Jag torkade bort tåren och fortsatte gå till hotellet.
På flyplatsen
Matilda, Fanny, Emily och jag satte oss vid ingången till vårt flight. Vi hörde i högtalarna att kan kunde gå på planet som tar oss till Stockholm.
Jag lyssnade på hög musik i mina hörlurarna så jag hörde inte hela meddelandet som kaptenen ropade ut men tydligen skulle det bli lite förseningar. Jag var trött efter allt som hade hänt så jag lutade mig bara tillbaka i stolen och skruvade upp volymen ännu lite högre. Folk började resa på sig och jag hörde skrik. Jag fattade inte vad som hände men jag orkade inte bry mig. Matilda och Fanny som satt bakom mig och puttade till mig på axeln och jag vände mig irriterat om. Våra blickar möttes. Jag förstod plötsligt varför alla hade skrikit så, och allt bara stannade.
Det kändes som en sån där töntig film när allt börjar gå i slomotion men det här var i verkligheten. Han stod med sitt lockiga ruffsiga hår och försökte komma förbi alla människor som trängdes i gången. Han lutade huvudet ner och tog sina händer och skakade om i håret och tog senare upp huvudet och lade luggen på sidan, det som jag är så svag för. Efter att ha trängt sig kom han fram till mig och tog min hand.
- Nu måste vi be alla gå av planet, det kommer bli stora förseningar, ta vänligen med era väskor när ni går ut, sa kaptenen ut ur planet.
Jag tog mina saker och gick ut med Harry ur planet. När vi gick ut så såg vi massa tjej som sprang mot oss.
Harry tog ett hårdare tag om min hand och började springa. Jag stretade emot, för jag ville ju inte lämna mina vänner, men samtidigt ville jag ju bara bara med honom. Vi sprang bort och alla vände sig om efter oss. Men ingenting fick oss att stanna.
Jag strätade inte längre imot utan sprang jämnsides. Vi sprang in bakom en stor vägg och kollade runt hörnet, men vi hade blivit av med dem. Han la sina armar runt mig och sträckte sina varma händer runt min hals. Vi sa ingenting för vi behövde inga ord för att beskriva det vi kände. Vi stod där ett tag och såg varandra i ögonen. När våra läppar möttes var det inte med samma frustration som tidigare utan mer mjukt och försiktigt. Men fortfarande med samma glöd. Han tog min hand och ledde mig bort till en hall som jag inte ens visste fanns. Det var inte lika mycket folk här och vi satte oss vid ett avskilt bord. Han gick och köpte någonting att dricka till oss.
Harrys perspektiv
Jag kunde inte se henne gå. Det som hände kunde inte vara vårt sista möte. Jag behövde se henne. När jag kom in på flyplatsen kom massa tjejer fram till mig och ville ha en autograf eller en bild. Men jag var tvungen att sticka för att hinna se Chlo innan hon åkte. Jag kom tillbaka med två koppar te till oss. Jag satte mig ner och kollade rakt in i hennes ögon, som var så srora och en sådan underbar grön färg.
- Du är en sån bra pojvänn, sa jag och lutade mig över bordet och gav honom en puss på munnen.
- Tack, det värmer, du är inte su dum du eller, sa Harry.
Vi pratde i flera minuter.
- Planet som går till Arlanda Stockholm, går om 15 min var vänligen och gå på planet, tack för en uppmärksamhet.
Hörde vi i högtalarna. Jag började fälla en tår pågrund av att jag skulle lämna Harry igen. Harry gick och tog undan det som vi drack ur och senare följde han med mig till gaten. Där jag mötte Lou och Niall som följde med Harry. Jag såg att Niall började gå mot Emily för att säga "Hej då" till henne. Lou kom fram till mig och gav mig en stor kram.
- Kommer sakna dig, du kan väll komma upp efter julafton och fira nyår med oss eller jag menar Harry, sa Lou medans han knuffade till Harry.
- Jaja, det skulle vara jättekul du kan bo hos oss.
- Ja, det skulle bli roligt, sa jag
Harry gav mig en avskeds kyss. Jag kände tårarna börja rinna ner för mina kinder. Harry tog änden av tröjan och tårkade bort mina tårar. Jag kollade mig om och lite längre bort stod Niall och Emily och strulade. När vi skulle gå på planet igen så stod killarna och vinkade i fönstret från plattformen. Dom såg planet lufta och jag satte på mig mina hörlurar och lutade mig tillbaka. Tanken på att åka tillbaka till London efter jul gjorde mig lycklig igen.
- Kommer sakna er bägge otroligt mycket, hälsa killarna från mig. - Ja, det ska vi göra, sa Lou Harry följde med mig ut till porten.
Han kramade mig igen och vi kysstes. Jag gick ut på gatan, mina ögon började fyllas med vatten och jag fällde en tår. Jag torkade bort tåren och fortsatte gå till hotellet.
På flyplatsen
Matilda, Fanny, Emily och jag satte oss vid ingången till vårt flight. Vi hörde i högtalarna att kan kunde gå på planet som tar oss till Stockholm.
Jag lyssnade på hög musik i mina hörlurarna så jag hörde inte hela meddelandet som kaptenen ropade ut men tydligen skulle det bli lite förseningar. Jag var trött efter allt som hade hänt så jag lutade mig bara tillbaka i stolen och skruvade upp volymen ännu lite högre. Folk började resa på sig och jag hörde skrik. Jag fattade inte vad som hände men jag orkade inte bry mig. Matilda och Fanny som satt bakom mig och puttade till mig på axeln och jag vände mig irriterat om. Våra blickar möttes. Jag förstod plötsligt varför alla hade skrikit så, och allt bara stannade.
Det kändes som en sån där töntig film när allt börjar gå i slomotion men det här var i verkligheten. Han stod med sitt lockiga ruffsiga hår och försökte komma förbi alla människor som trängdes i gången. Han lutade huvudet ner och tog sina händer och skakade om i håret och tog senare upp huvudet och lade luggen på sidan, det som jag är så svag för. Efter att ha trängt sig kom han fram till mig och tog min hand.
- Nu måste vi be alla gå av planet, det kommer bli stora förseningar, ta vänligen med era väskor när ni går ut, sa kaptenen ut ur planet.
Jag tog mina saker och gick ut med Harry ur planet. När vi gick ut så såg vi massa tjej som sprang mot oss.
Harry tog ett hårdare tag om min hand och började springa. Jag stretade emot, för jag ville ju inte lämna mina vänner, men samtidigt ville jag ju bara bara med honom. Vi sprang bort och alla vände sig om efter oss. Men ingenting fick oss att stanna.
Jag strätade inte längre imot utan sprang jämnsides. Vi sprang in bakom en stor vägg och kollade runt hörnet, men vi hade blivit av med dem. Han la sina armar runt mig och sträckte sina varma händer runt min hals. Vi sa ingenting för vi behövde inga ord för att beskriva det vi kände. Vi stod där ett tag och såg varandra i ögonen. När våra läppar möttes var det inte med samma frustration som tidigare utan mer mjukt och försiktigt. Men fortfarande med samma glöd. Han tog min hand och ledde mig bort till en hall som jag inte ens visste fanns. Det var inte lika mycket folk här och vi satte oss vid ett avskilt bord. Han gick och köpte någonting att dricka till oss.
Harrys perspektiv
Jag kunde inte se henne gå. Det som hände kunde inte vara vårt sista möte. Jag behövde se henne. När jag kom in på flyplatsen kom massa tjejer fram till mig och ville ha en autograf eller en bild. Men jag var tvungen att sticka för att hinna se Chlo innan hon åkte. Jag kom tillbaka med två koppar te till oss. Jag satte mig ner och kollade rakt in i hennes ögon, som var så srora och en sådan underbar grön färg.
- Du är en sån bra pojvänn, sa jag och lutade mig över bordet och gav honom en puss på munnen.
- Tack, det värmer, du är inte su dum du eller, sa Harry.
Vi pratde i flera minuter.
- Planet som går till Arlanda Stockholm, går om 15 min var vänligen och gå på planet, tack för en uppmärksamhet.
Hörde vi i högtalarna. Jag började fälla en tår pågrund av att jag skulle lämna Harry igen. Harry gick och tog undan det som vi drack ur och senare följde han med mig till gaten. Där jag mötte Lou och Niall som följde med Harry. Jag såg att Niall började gå mot Emily för att säga "Hej då" till henne. Lou kom fram till mig och gav mig en stor kram.
- Kommer sakna dig, du kan väll komma upp efter julafton och fira nyår med oss eller jag menar Harry, sa Lou medans han knuffade till Harry.
- Jaja, det skulle vara jättekul du kan bo hos oss.
- Ja, det skulle bli roligt, sa jag
Harry gav mig en avskeds kyss. Jag kände tårarna börja rinna ner för mina kinder. Harry tog änden av tröjan och tårkade bort mina tårar. Jag kollade mig om och lite längre bort stod Niall och Emily och strulade. När vi skulle gå på planet igen så stod killarna och vinkade i fönstret från plattformen. Dom såg planet lufta och jag satte på mig mina hörlurar och lutade mig tillbaka. Tanken på att åka tillbaka till London efter jul gjorde mig lycklig igen.
Kommentarer
Trackback
